torsdag 14 april 2011

Jag har en väldig lust att blogga men jag har inget speciellt och skriva.. Töserna har vatt sjuka i veckan och dom har vatt hos mamma. Dock fick Amanda så hög feber på tisdagskvällen att jag körde dit. Hon va vaken nästan 2 timmar på natten och bara hostade. Stackaren. Dock va hon mycke piggare på onsdan igen! Skönt! Jag va i skolan en runda på onsdagseftermiddan och hade labbar, satte kateter osv.. och körde sen hem till mor mig igen på efermiddan. Jag nattade barnen ganska tidigt för dom va trötta.. Emelie va lite hängig och småfebrig, men inte så speciellt hög feber. Men klockan 21 precis när Greys anatomy började vaknade Emelie och gallskrek! Jag trodde hon hade drömt så jag tog upp henne till mig o satte mig med henne i soffan, men hon bara fortsatte och skrika och stretade emot med allt hon hade, sparkade och slogs och slängde sig i soffan. Mamma och Bodil kom in men Emelie bara fortsatte, hon verken tittade upp på oss eller svarade när vi försökte prata med henne.. vi försökte låta henne va men hur vi än gjorde så bara fortsatte hon att skrika. Ena stunden kröp hon ihop och i nästa så spände hon ut hela kroppen.. När hon skrikit så i över en halvtimme så provade jag o ringa 1177 men där va juh en halvtimmes kö så jag la på o ringde en ambulans istället, jag klarade verkligen inte att se henne ligga där ochs skrika och ha ont (för det hade hon verkligen). Ambulansen kom och dom tyckte att vi skulle åka in så en läkare fick kolla henne.. Jag fick ut henne i ambulansen men där tog det stopp för Emelie, hon fick panik inne i ambulansen, om hon skrek inne i lägenheten så skulle ni hört henne i ambulansen! Stackars flicka! Så ambulanskillen öppnade dörren och vi satt och pratde och Emelie lugnade ner sig.. Han fick lov att lyssna på hennes lungor och hjärta och så och det lät bra, så vi beslutade oss för att stanna hemma. Efter allt detta somnade hon lugnt sen. Vad som hände har jag ingen aning om, men jag vägrar att tro att hon drömde en mardröm, för så som hon skrek och som hon slängde sig i över 1 timme så orkar man inte skrika om det inte är nått. Men idag så (och ursäkte detta lite smått äckliga nu) bajsade hon rejält på morronen och va ganska dålig i magen, så jag undrar om hon haft riktig magkknip eller nånting.. ibland kan man juh få sånt så det riktigt söker en och det kan hon juh inte riktigt sätta ord på.. min lilla stumpa! En sak e säkert när hon skrek så och jag pratade med 112 så har jag fan aldrig vatt så rädd!! Jag såg både det ena och andra framför mig.. Usch så hemskt det va, tårarna spruta åt alla håll på mig.. usch min lilla tjej!!! Förresten idag måste jag säga ett farväl till en lång och trogen vän... min micro har lämnat in idag.. 7 långa härliga år har vi fått tillsammans! Nu får jag ta och söka upp en ny micro som passar min budget.. men ÖoB eller nått brukar ha billiga, och den som nu gick i sönder e köpt där och den har juh klarat av 7 år så en ny sån duger åt mig :) Nu ska jag se Reine och Mimmi i fjällen innan det e dax för sängen...

1 kommentar:

Angelica sa...

Men oj, stackars Emelie :( Usch, förstår att du blev rädd. Hoppas båda dina små mår bättre nu.

Oh nej, R.I.P micron... ;)